Den som vill ta en lång och avslappnande skogspromenad bör inte välja en urskog. Att vandra i en urskog är lite som att gå in i ett hem ägt av en överentusiastisk och smått galen klocksamlare. Träden är fyllda av varje tänkbar och otänkbar tidmätarmanick, från timglas och farfarsklockor till solur och små nätta armbandsur. Varje liten kvist tickar glatt i sin egen takt och skapar ett lågmält oväsen som kan driva vem som helst till vansinne.
Vid heltimmar bör man dessutom vara så långt bort från urskogar som möjligt. Då övergår det irriterande tickandet till ett öronbedövande ringande, klämtande och pipande som ger varje varelse med öron en överväldigande hörselupplevelse, samt tinnitus. Alla djurarter som bor i skogen (t.ex klockren och uroxe) är därför rejält lomhörda redan från födseln. Om ett träd faller i en urskog är det därför fullt möjligt att ingen hör det, vare sig någon är där eller ej.
Se fler ordvitsar på temat Växter
Lämna ett svar